Vårdnad, boende och umgänge · HD:s beslut
Tidsbegränsat umgängesstöd kan i undantagsfall fortsätta utan fastställd övergång
Umgängesstödet
- Målnummer
- Ö 3043-25
- Avgörandedatum
- Referatet publicerat
HD öppnade för att tidsbegränsat umgängesstöd i undantagsfall kan beslutas utan ett samtidigt beslut om senare umgänge utan stöd. Avgörandet gav hovrätten möjlighet att pröva umgängesdelen på nytt.
Bakgrund och rättsfråga
Ett barn hade haft umgänge med en förälder med hjälp av umgängesstöd under en pågående vårdnadstvist. Tingsrätten ansåg att fortsatt stöd kunde vara bra för barnet och att föräldern behövde utveckla sitt bemötande, men bedömde att ett senare umgänge utan stöd ännu inte kunde bestämmas.
På grund av osäkerheten om övergången avslogs umgängesyrkandet. Hovrätten nekade prövningstillstånd. HD prövade om kravet på tidsbegränsning innebär att stött umgänge alltid måste avvisas när domstolen inte samtidigt kan besluta om en efterföljande fas utan stöd.
Högsta domstolens bedömning
Barnets bästa ska styra umgängesbedömningen, inklusive risker. Umgängesstöd är normalt ett komplement under en övergångsperiod. Domstolen ska vanligtvis bedöma om stödbehovet kan upphöra och bestämma det efterföljande umgänget utan stöd. Om sådant umgänge inte kan förutses inom överskådlig tid bör stöd normalt inte beslutas.
HD fann emellertid att osäkerhet om framtiden i vissa fall inte får leda till att en värdefull pågående kontakt avbryts i strid med barnets bästa. Det kan vara särskilt angeläget att fortsätta ett redan fungerande stött umgänge ytterligare en period. I sådana undantagsfall ryms ett tidsbegränsat stödbeslut i lagtexten även utan en samtidigt beslutad övergång till umgänge utan stöd.
Domstolen skilde detta från interimistiska beslut, där ett sådant samtidighetskrav inte hindrar stöd. HD meddelade prövningstillstånd i hovrätten i umgängesdelen men inte i vårdnadsdelen. Hovrätten skulle bedöma barnets situation vid sin prövning. HD beslutade inget nytt konkret umgängesschema.
Praktisk betydelse – byråns kommentar
Avgörandet ger inte en generell rätt till långvarigt stöd och avskaffar inte tidsbegränsningen. Det visar att undantag måste motiveras av barnets konkreta behov, inte bara av önskemål hos en förälder.
Vid en begäran om fortsatt stöd kan uppgifter om hur kontakten faktiskt fungerar och vilka utvecklingsbehov som finns vara viktiga. Bedömningen bör skilja ett slutligt beslut från ett tillfälligt beslut under processen. En osäker prognos är varken ett automatiskt skäl att avbryta all kontakt eller ett automatiskt skäl att fortsätta umgänge.
Officiella källor
Informationen är allmänt hållen och ersätter inte juridisk rådgivning i det enskilda fallet.
